And now we don't need any time to recover.

Stressig sista dag på lovet kan man säga. Åtminstone starten.
Eftersom jag var totalt helsäker på att jag skulle börja jobba klockan fyra idag (vilket jag också skulle) så gick jag inte och la mej tidigt direkt. Alltså gick jag inte upp så tidigt heller och vid ungefär kvart över ett hade jag äntligen lyckats sega mig ur sängen. Hade precis duschat och ättit frukost och äntligen satt mej för att börja med den gigantiska läxhögen när teleonen ringer och Gustav skriker och svamlar om att han har glömt att han skulle jobba och är på landet och inte kan komma och kan jag skynda mej dit istället? Hade jag nåt val? Så tjugo i två kommer jag inspringande på jobbet, i och försig utan pyjamas men med felknäppt jacka och läxböckerna huller om buller.
Så vi kan säga att Gustav är skyldig mig en gentjänst någon gång, även om jag fick en chokladkaka ^^

Så jag kom hem från jobbet för tjugo minuter sedan ungefär och nu sitter jag här och skriver fastän jag verkligen, verkligen verkligen borde göra alla de där läxorna som jag inte hann tidigare.


UUUUUSCH vilken ångest. Bara tanken på att det är sju veckor till nästa lov får mig att allvarligt fundera på att dränka mej (i handfatet eller något annat lättillgängligt).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0