Jag har inte varit i skolan på två dagar nu. Jag har inte sovit ordentligt på minst tre nätter. Igår när jag vaknade hade jag huvudvärk och inatt gjorde magkrampsattacker att jag sov knappt fyra timmar. Hade det varit det allra minsta motiverande att gå till skolan hade det här nog inte hindrat mig, det finns tabletter mot huvudvärk och för lite sömn till trots kan man faktiskt klara sig igenom dagarna, vilket Mia är ett levande bevis på. Nu är det dock så att det inte är det allra allra minsta motiverande att gå till skolan längre. Jag kan komma på hundra gånger så många orsaker varför jag inte vill gå dit som varför jag borde. Min motivation till att göra något alls är som bortblåst.
Vad jag än gör blir det fel. Ingen blir nöjd.
Det jag gör räcker aldrig till.
Så är det okej om jag slutar göra ett skit över huvud taget och gömmer mig under täcket och stänger världen ute ett tag?