Jag har nog haft bättre dagar än den här. Jag låg och vred mig till klockan tre inatt och sedan försov jag och Iris oss så att vi fick stressa. På engelskan var det bara fyra pers, vilket gjorde att det kändes som om man hade kunnat skippa den lektionen, speciellt eftersom jag inte riktigt kunde uppbåda tillräckligt intresse för att ha en åsikt om urinvånare  i Sydamerika som begraver spädbarn levande under konstiga ritualer. Jag hade gjort upp finfina (med tanke att de innebar att försöka träffa flera personer inom loppet av några timmar och ändå hinna i tid till trummorna var de kanske inte finfina men personerna jag skulle träffa var det helt klart!) planer för eftermiddagen men de krossades med ett ord: Föreläsning. Om Darwin. På franska. Två timmar efter schemalagd skoltid. Blä. Hejdå  de första timmarna av min planering.
Senare på eftermiddagen sms:ade nästa person och sa att hon inte kunde ses på grund av ett skolarbete och jag om någon borde veta vad skolarbete innebär så det var bara att sucka och konstatera att mina planer nu var brutalt mördade. 

Men.

Solen skiner och det är varmt och snart slår syrenerna ut och livet är ganska underbart ändå.