You taught my heart a sense of loving I never knew I had.

Jag har börjat året med att bli lämnad av en av de som betydde mest i hela världen för mig. Pretty lousy start, eh? Det är hemskt att känna såhär, det är hemskt att inte förstå varför allt kom så plötsligt. Och det alla säger är "Det kom som en blixt från klar himmel, det hade jag inte väntat mig. Ni som var så fina tillsammans och passade så bra".
Vet ni? Det tyckte jag med.

Jag känner mig som en boxare i en boxningsring. Jag måste slåss mot att-gråta-varje-dag-varje-natt, att-bryta-ihop-och-bli-ett-vrak och livet-är-inte-värt-att-leva-utan-dig. Jag har slagits här förut och förlorat. Endast för att jag inte tycker att du förtjänar att se mig sådan igen kan jag försöka försvara mig. Egentligen vill jag inte gå sönder ,men jag är så trött och jag orkar inte slå tillbaka. Jag vill inte ta den här fajten. Jag vill inte slåss.
Jag vill bara gå hem tillsammans med dig.


Jag vill inte förlora dig. Men vad kan jag möjligtvis göra?
Det här är ett kraftigt uttalande för någon som inte varit i din position, för det har jag inte. Hade jag det, skulle jag kanske förstå bättre vad som hänt.
- Det gör mig ledsen att bli besegrad av en kris (som jag tror började någon annan stans än mellan oss) så enkelt. Jag hade inte gett upp på dig.

Är det inte sådant här man ska klara sig igenom? Tillsammans?

(förlåt för att jag skrivit saker som kan tas illa upp. Jag kan tänka mig att ta bort inlägget. Men för tillfället behövde jag bara skriva av mig)

Kommentarer
Postat av: Veronica

Det jag kommer skriva nu kommer säker få en del att ta illa upp men det är nyttigt att skriva av sig ibland, vare sig man vet att man kanske sårar någon eller inte. Ibland måste man få vara egoistisk för sitt eget välmående

2010-01-03 @ 20:16:13
URL: http://grandby.blogg.se/
Postat av: Etikett Emelie

<3

2010-01-04 @ 12:07:54
URL: http://etikettemelie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0