Har läst igenom massor av gamla blogginägg idag och nu såhär i efterhand förstår jag varför folk trodde att jag var ett litet emo, även om jag själv aldrig upplevde mig som det. Usch. Jag ska aldrig mer tillbaka dit, inte på det sättet i alla fall. Att vara ledsen och deppig är det värsta som finns, men det finns ju faktiskt bättre och sämre sätt att hantera sådant på. Jag skulle vilja påstå att mitt var det sämsta bottenskrapet bland de absolut sämsta sätten man kan tänka sig och jag är så glad att jag blivit någon annan nu.