Det här, mina vänner, är en simpel men fantastiskt liten sak som står på vardagsrumsbänken här hemma. Morgonpeppingkort! Mamma har fått dom i present av en vän och jag tror det är en av de bättre presenterna någonsin faktiskt. Tanken är att man varje morgon ska byta kort, alltså ställa det som står längst fram längst bak, och så dyker det upp en ny, glad och peppande tanke som man ska bära med sig under dagen. Hur bra som helst. "Idag går allt så lätt!", "Idag lyser solen över dig oavsett vad som händer" eller "Idag kommer alla dina talanger till glädje" är några exempel på vad jag numera kan mötas av här hemma när jag stapplar upp på morgonen efter ännu en ensam natt i min säng som känns alldeles för stor och tom.
Bäst ju.

Oh boy
You make me feel like
Oh boy
You make me feel like
No boy
Can make me feel like you

hundra ledsna små bitar över golvet

Jag kanske stannar här och skriver,
fast jag längtar bort.
För jag har en längtan som aldrig vill gå över,
jag tror jag måste stanna här
tills jag återvänder hem.
Jag önskar att jag var en sån
som inte tänker alls.
Men du finns i mina drömmar när jag sover
du håller om mig och jag vågar hålla kvar,
för jag vet vem jag är när jag är hos dig.

Idag kan jag vara glad dels för att jag spenderat ännu en fantastiskt rolig dag med två underbara människor, dels för att all min ensamtid ikväll lett till något bra och inte enbart inneburit längtande och klump i magen. Jag tror jag har hittat universitetslinjen jag vill läsa! Efter många timmars letande på internet ikväll har jag funnit något som känns precis rätt, finns på många ställen och som jag inte borde ha några problem att komma in på. Kulturvetarlinjen! Jag blir nästan lite besviken på att jag inte kan börja förrän nästa höst, det liksom riktigt kliar i fingrarna att få söka nununupåengång!
Upplägget verkar i stort sett vara så att man läser ett och ett halvt år bas som handlar om historia, litteratur, filosofi och konst under olika epoker. Sedan väljer man att specialisera sig på ett av dom fyra samtidigt som man också kan läsa språk eller något annat som är kultur/samhälls-inriktat.
Det låter som något jag skulle älska.

Vissa dagar startar man som en värdelös parasit i nån grådaskig lervälling och avslutar som en eldröd fenixfågel. Idag var en sådan dag. Imorse såg jag i spegeln en blek och ledsen figur med svarta ringar under ögonen.
Tur då att jag hade ett jobb att gå till. Tur att världens bästa Amanda var där. Tur att världens bästa Fredrik kunde lugna mig, även om det bara var via sms. Tur att världens bästa Emelie kom och drack latte. Tur att världens bästa Charlotte tittade in för ett glas vin och gav mig en styrkekram. Tur att jag och Amanda är så bittra över våra händelselösa liv att vi bestämde oss för att gå på nattbio och se Eclipse. Tur att Emelie anslöt sig. Tur att filmen sög så hårt att vi fick ännu mer att skratta åt tillsammans. Tur att jag och Emelie kunde promenera hem i sensommarkvällen och prata om allt.

Som marsipanrosen på tårtan fick jag just sms från Amanda.
"Sjöhästen heter bara sjöhästen. Så vi får antingen kalla den för sjöhästen eller döpa den till nåt fint."

Åh, vad jag har många underbara människor i mitt liv.

Puss och gull allihop!

Bitterljuvt känns som ett bra ord att beskriva min nya tillvaro med. Det är över huvud taget svårt att förklara hela situationen, fast den i grund och botten är rätt simpel. Antingen deppar jag och blir sur och otrevlig och dramatiskt ynklig. Eller så försöker jag ha det så bra som möjligt trots allt.
Och jag försöker det senare, tro mig. Lyckas ganska bra också. Men kvällarna känns ändå så ensamma varje gång.
Det är då ordet bitterljuv passar. Ljuvt att jag älskar någon som älskar mig. Bittert att han är 20 mil bort.

Att lära mig den här dansen. Bästa någonsin!



Skratta ni, jag kan redan halva.

Jag tog sommarlov från att bloggga och det var skönt. Det har varit en micket bra sommar, nästan i klass med sommaren 09. Här kommer de två senaste månaderna i rapidfart:

- Studenten 11 juni var möjligtvis den bästa dagen i mitt liv. Åtmistone utan tvekan den bästa dagen på franska skolan.
- Sommardanskurs med bästa gruppen och roligaste Peter. Jag sabbade min tå och den är fortfarande helt svart.
- Midsommar på Håkanskär med Fredrik. Såg grävling och sov i tält.
- Jobbade. Det var dött men jag tjänade i alla fall pengar.
- Softat på landet. Bränt axlarna, badat, plockat fästingar. Och sådär.
- Firat födelsedagar.
- Hängt med kompisar.
- Rest till Göteborg med Amanda och Emelie.
- Varit två veckor i Grekland med familj och vänner.
- Långhelg i Dublin (och Belfast). Riverdance för sista gången och en drös trevliga irländare. It was legendary!

Jag ler inuti när jag tänker tillbaka på den här sommaren. Likväl känner jag ett sting av nedstämdhet nu när den lider mot sitt slut. Inte bara för att höst, mörker och kyligare väder väntar. Den här veckan är slutet på en era.
Min sista vecka som tonåring. 20 år blir jag på fredag.
Den sista veckan av det sista sommarlovet. Om en vecka börjar jag jobba. Och det är ungefär allt jag vet om min framtid.
Fredriks sista vecka i Stockholm. På söndag flyttar både han och mitt hjärta till Linköping.

Behöver jag ens nämna att det sista smärtar mest.