En ganska bra dag.

Idag har varit en ganska bra dag, trots att jag började 08.00 med den första föreläsningen i kursen om Frankrikes historia från renässans till romantik. Trots att jag bara hade sovit sex timmar var jag ganska pigg och lyckades faktiskt anteckna två sidor, mestadels på franska! Därefter följde ett hål på tre timmar, skönt då att vi i princip bor på campus så man kan gå hem. På efermiddagen hade jag föreläsning i didaktik som faktiskt var över förväntan och sist men inte minst hade jag INTE Erasmuskvällskurs i franska, vilket jag trodde eftersom alla andra svenskar skulle ha det. Min ligger tydligen på måndagar och onsdagar eftersom jag är på steg C och de övriga "bara" på steg B. Måste få skryta lite med det, fattar ärligt talat inte hur det blev så eftersom jag verkligen inte anser mig bättre på franska än vissa av de andra men man ska väl vara stolt antar jag. Dock är jag typ sämst i gruppen (hade första lektionen igår kväll) och det är jag ju inte alls van vid när det gäller franska så det kommer nog kännas lite motigt. Samtidigt är det ju då man kanske lär sig som mest, att glida igenom på gamla kunskaper bara för att jag bodde i det här landet för sex år sedan känns ju ganska lamt.
Det bästa med den här dagen är ändå att Fredrik har bokat en resa ner hit, så vi kommer ha fyra hela dagar ihop i mitten på februari. Längtar redan!
Imorgon åker jag till Bordeaux över helgen och hälsar på min f.d värdsyster. Ska även passa på att köpa lite saker som inte finns här. Böcker och converse bland annat, sådant man aldrig kan få för mycket av.

Den här veckan har jag

- Köpt en vattenkokare, måste kunna göra te på rummet och pallar inte gå till "köket" varenda gång och koka upp vatten i en kastrull utan lock och dessutom behöva trycka på timern var tredje minut. Lyckan!
- Haft observationer i franska låg-, mellan-, och högstadiet.
- Sett en elev på mina observationer få ett epileptiskt anfall. Läskigt.
- Svarat på massor av frågor om Sverige och berättat om Nils Holgersson.
- Fått et studentkort och ett schema.
- Försökt göra det hemtrevligt i mitt rum genom att sätta upp massa saker.
- Gått. Gått. Och gått.
- Köpt simglasögon och ett gult glasögonfodral med vita prickar.
- Försökt gå och simma två gånger. Första gången läste vi dåligt på öppettiderna och det var stängt. Andra gången skulle det varit öppet men var stängt. Alltså Frankrike. Vad är förresten grejen med att ha helt olika öppettider varje dag?
- Blivit blöt. Åh vad det regnar här.

Une semaine!

Vi har varit här i en vecka nu och sakta men säkert börjar väl en typ av hemma-känsla infinna sig. Alla har (äntligen!) fått rum och jag har internet permanent. Mycket bra. Hittar in till stan. Också bra. Väntar bara på lite csn-pengar, bättre väder (ska regna hela veckan tydligen) och ett ordentligt schema. Överlag är det fortfarande ganska chill (förutom alla papper som jag typ har lagt i en hög och försöker ignorera) men vi har börjat med observationer på olika skolstadier och nästa vecka börjar kurserna.
Försöker hitta på så mycket som möjligt hela tiden för att man inte ska hinna längta hem. Det fungerar faktiskt väldigt bra. därför blir det inte så mycket tid över till att skriva.

C103

Har fått mitt rum nu, och internet fungerar fast det inte borde. Så är det väl här i Frankrike. Det som som borde fungera gör det inte men det som inte ska det, det fungerar ändå. Man får helt enkelt vänja sig.
Jag tycker om mitt rum, det är inte stort men fräscht (mycket mindre slitet än korridorerna i Ryd, kanske för att man typ inte får göra något eller sätta upp något) och har en blå fondvägg som matchar snyggt med mina sängkläder. Man måste även ha allt ätbart i påsar för annars kommer det kackerlackor som verkar vara det största hotet mot den här nationen, åtminstone där vi bor.
Ikväll ska alla vi svenskar iväg till en studentpub så om internet försvinner får bilderna vänta ytterligare ett par dagar.

Pauriktigt.

När klockan ringde i måndags morse klockan 03.30 kände jag som man alltid känner precis innan man ska iväg någonstans: jag vill inte. Speciellt inte när man lyckats sova gott trots att man trängs två personer i en 70 cm bred säng och dessutom vet att man kommer sova ensam de kommande cirka 90 nätterna.
Men jag kom upp och jag kom iväg och nu är jag här. Inte riktigt på slutdestinationen men alldeles snart!
Det var en lång och trött resa. Fem av oss sju som är här flög från Skavsta vid åttatiden på morgonen och eftersom jag bara hade sovit på sin höjd en och en halv eller kanske två timmar den natten så sov jag i princip hela flygresan från Stockholm till Paris. I Paris åkte vi tunnelbana, kånkade tunga resväskor i massor av trappor, åkte karusell och skämde ut oss på en restaurang. Sedan åkte vi tåg och kom fram vid tio, blev mötta, skjutsade och incheckade på vårt provisoriska boende l'auberge där somliga av oss fortfarande bor för 17 himla euro natten. Den franska höstterminen har inte slutat än så folk har inte flyttat ut ur sina korridorsrum än. Vi petas in en i taget när rum blir lediga. Jag får mitt rum imorgon bitti och det ska bli skönt att liksom komma fram till slut, kunna packa upp väskan, sätta upp några foton och så.
Annars är det mycket administration att ordna med den här veckan men annars väldigt lugnt, så vi har tid att lära känna staden, som är fin men än så länge svår att greppa. Nästa vecka har vi observationer (något slags VFU-substitut) och veckan därefter börjar kurserna. Det ska bli skönt att få lite rutiner, för det känns mest som om vi är på resa just nu och ska hem igen om en vecka. 
Har hittills mestadels levt på ost-och skinkmacka men ikväll ska vi koka pasta. Kan bli den sista varma maten på ett bra tag eftersom korridorernas kök består av 2x3 kokplattor och endast detta. Får väl skaffa en kastrull så det blir lite nudlar åtminstone.
Bilder kommer snart!

Är det någon konst att vara modig om man inte är rädd?

 
Inatt bär det av mot Frankrike. Det blir ett äventyr, det är jag säker på.

För övrigt.

Fan vad arg jag blir. Har skrivit en hel del utkast sedan i somras som jag inte har publicerat med anledning av att jag inte tyckte texterna blev tillräckligt bra. Nu när jag läser om dom så är de ju visst helt okej, en del till och med bättre än okej. Kanske ska sluta vara så himla självkritisk jämt.

I was dancing the whole way home.

Då har man alltså lämnat den första egna lägenheten bakom sig. Kändes så knäppt att gå genom rummen en sista gång och säga hejdå till allt som var vårat första alldeles egna. Nu har jag alltså blivit ett ensamhushåll i en etta på 29 kvadrat mitt i Studentryd! Känns väldigt spännande och mycket nice, men det är knappt på riktigt än eftersom jag bara slängde in alla mina grejer och åkte tillbaka till Stockholm. Och mer än så blir det inte på ett bra tag för på måndag morgon flyger jag till Frankrike, Pau, och pluggar franska i tre månader. Kommer även passa på att hoppa över den tråkiga delen av vintern, vilket känns mycket bra samt beta av att ha bott i studentkorridor, vilket känns lite som något man bör ha gjort någon gång under sitt studentliv och då kan man väl lika bra göra det i Frankrike.
Känner mig över huvud taget rätt pepp på Pau, kommer säkert bli grymt och roligt och allt sådant, även om det finns mycket att sakna här hemma och trots att jag så himla gärna vill göra iordning i min nya lägenhet.
De här sista dagarna hemma går ut på att klämma in så mycket kvalitetstid som möjligt med så många som möjligt, packa väskan och tokpussa Fredrik.
Önskar jag hade mer tid, till typ allt egentligen. Märkte det extra mycket idag när jag träffade mina LD:are (bästastebästa) och man bara vill stanna och prata mer för det blir ju så sällan nu för tiden, men alla behöver gå vidare, hinna med bussen, göra sina saker och leva sina liv utspridda över hela Sverige (och utanför också ibland). Och även om fika och ett traditionsenligt julklappsutbyte ger en bra dos LD-värme och dessutom en någotsånär detaljerad uppdatering om alla andras liv så bidrar det också till känslan av att vi inte ses tillräckligt ofta längre.
Det är så det är att bli vuxen, tror jag.

RSS 2.0