Det här talesättet att kärlek övervinner allt är sött tycker jag och även om jag inte vet om jag håller med till hundra procent så tror jag kärleken kan lappa ihop en hel del.
Men något jag funderar mycket på är om vänskap också kan göra det. Övervinna det mesta, alltså.
Det känns inte alltid så.
Det finns en person som jag skulle vilja ha som vän igen men jag vet inte om det går, om det kanske har hänt för mycket för att det ska gå att laga. Jag vet inte vad man ska lita mest på, förnuftet eller känslan som säger "jag saknar dig faktiskt".
Det känns så dumt att bete sig som främlingar när man kunnat ha roligt tillsammans.

Vi har möblerat om våra rum och inrett vardagsrummet. Jag kan se ut genom fönstret när jag sitter vid skrivbordet nu. Att titta på molnen och bilarna på söderleden och kanske ett par fåglar kombinerat med harpa från medeltiden känns harmoniskt liksom. Som att det finns rum för tankar.

Ungefär när jag gick sista året på gymnasiet och sabbatsåret efter studenten började det pratas om den nya skolreformen. Eftersom jag själv var (eller nyss varit) elev och dessutom funderade på att bli lärare, var jag såklart intresserad av debatten och försökte följa den så gott som möjligt. Men det var svårt. Svårt att förstå hur allt hängde ihop och vad den röda tråden var egentligen. Generellt var jag ganska kritisk till allt som skulle ändras. Såg mest problem och förstod som sagt inte riktigt sammanhanget.
Idag har jag inte bara till stor del ändrat åsikt om reformen, jag tror jag har förstått vad som är grejen med den också (och det är väl till stor del därför jag har ändrat åsikt). Men jag tycker det är konstigt att det krävdes fem månader på lärarutbildningen innan jag fick grepp om vad som ska hända med skolan i Sverige. Det känns bra att jag förstår nu, eftersom det verkligen är något som kommer påverka mig i framtiden, men underligt att det skulle vara så svårt för mig som gymnasieelev att förstå, när det är dom det kanske berör allra mest.
Om det krävdes högskoleutbildning för att jag, som faktiskt var intresserad, skulle förstå det här, hur kan man då begära att alla elever och föräldrar ska förstå vad som håller på att hända och varför?
Kan ju vara värt att tänka på, faktiskt.

Jag har flängt en hel del den senaste tiden. Var i Stockholm hela jullovet och när jag sedan åkte tillbaka hem till Linköping för att börja skolan igen hann jag bara vara hemma i ett och ett halvt dygn innan jag väldigt spontant åkte tillbaka upp till Stockholm för att följa med mitt gamla jobb till London över helgen. Nu är jag hemma igen och borde tentaplugga men har ägnat de senaste timmarna åt en ny header istället.

  
                 

"Håll nu någon hårt i hand, så ger vi oss av till tentaland."

Årets start: började 2011 med det bästa nyårsfirandet jag kan minnas att jag varit med om.
Årets sämsta inköp: kursboken till miljökursen jag aldrig läste.
Årets besvikelse: att jag inte blev klar med körkortet.
Årets jobb: Cassi, antar jag. Eftersom det är det enda jobb jag någonsin haft. 
Årets kärlek: Fredrik, såklart.
Årets godaste: OST!
Årets onödigaste sak: kanelugglan...?
Årets flopp: utgången i Nice.
Årets goda gärning: mina julklappar, som nästan uteslutande bestod av olika gåvor och donationer till t. ex WWF, Unicef och Naturskyddsföreningen.
Årets favoritgöra: åka tåg.
Årets ovana: att inte vilja äta frukost.
Årets upptäckt: jag vill bli lärare.
Årets bästa dag: 14 juni.
Årets sorg: 14 juli.
Årets vill-ha: smartphone. Kanske slår till imorgon.
Årests favoritmatprodukt: Pick-salami. Och ost.
Årets läsupplevelse: En dag.

Fem händelser som varit bäst det här året:
1. Tågluffen
2. Flytten till Linköping
3. Världsmästerskapen i Dublin med Jenny
4. All dans (irländska, balkandansen, ett tappert försök på Skeppis, dans ute på klubb och Blåsyran)
5. Feisen

Fem händelser som varit sämst det här året:
1. Att Fredrik bodde långt från mig.
2. Att flytta ifrån alla fina i Stockholm.
3. Att tågluffen tog slut.
4. Att ta studielån.
5. Motvinden. Varje gång.

Vem eller vilka har du umgåtts med mest? Emelie & Amanda, Louise, Fredrik.
Var det mest lugna hemmakvällar eller vilda partykvällar? Mest hemmakvällar men lagom många utekvällar.
Vilka kläder har du använt mest? Jeans, t-shirt, converse. Ja, modebloggen kommer snart.
Vad har du mest lyssnat på för musik? Tågluffslistan och det Fredrik väljer.
Vad har du tittat på? Sagan om ändringen, Dr Quinn och Big Bang Theory.
Vilka nya personer har du lärt känna i år? Massor! Emil, Emil, Fanny, Peter, Sofia, Elina, Frida och massa fler!
Vad är det vackraste du har fått i år? Kärlek.
Bästa köpet? Interrailkortet.
Vad spenderade du mest pengar på? Körlektioner och resor.
Vad gjorde du på din födelsedag 2011? Mös.
Vad ser du mest framemot med år 2012? Ämnesstudier, Paris, fotbolls-EM.
Har du några löften inför år 2012? Bli större, bättre och starkare. Och köpa soffa.

En termin på universitetet och en termin som utflugen ur boet, ifrånhemmaflyttad, egenboende (fast det stämmer ju inte riktigt) eller vad man nu vill kalla det. En mycket lärorik termin på många sätt. Kunskapsmässigt, emotionellt, socialt. En hel del insikter om andra, väldigt många insikter om mig själv.
Under min första termin som student har jag bland annat lärt mig förknippa smaken av kokos med havregrynsgröt (ja, man blandar ju i vad man har för att variera smaken på denna studenternas kulinariska smakupplevelse numero uno).
Och att jag inte nödvändigtvis blir rädd/känner obehag inför något knäppt fyllo på busshållplatsen, utan istället  blir förbannad, för jag är faktiskt vuxen och helt i min fulla rätt att säga "gå din väg, jag vill inte prata med dig". Att handfat blir dammiga så sjukt fort. Att universitetsstudier kanske inte var så farligt och komplicerat som det lät. Att jag hade en grundtrygghet som många andra saknade när jag kom hit, nämligen två bästa vänner, och att jag hade känt mig jätteensam utan dom.
Att det var mycket rätt beslut att flytta dit andra hälften av mitt hjärta var.

Att man växer lite genom att upptäcka att man kan ta hand om sig själv. Med lite hjälp från andra visserligen, men ändå. Fri som en fågel.