Om några år kan vi springa på varandra och säga "så illa kan det gå".

Det här talesättet att kärlek övervinner allt är sött tycker jag och även om jag inte vet om jag håller med till hundra procent så tror jag kärleken kan lappa ihop en hel del.
Men något jag funderar mycket på är om vänskap också kan göra det. Övervinna det mesta, alltså.
Det känns inte alltid så.
Det finns en person som jag skulle vilja ha som vän igen men jag vet inte om det går, om det kanske har hänt för mycket för att det ska gå att laga. Jag vet inte vad man ska lita mest på, förnuftet eller känslan som säger "jag saknar dig faktiskt".
Det känns så dumt att bete sig som främlingar när man kunnat ha roligt tillsammans.

And the world looks so much smaller, from my private universe.

Vi har möblerat om våra rum och inrett vardagsrummet. Jag kan se ut genom fönstret när jag sitter vid skrivbordet nu. Att titta på molnen och bilarna på söderleden och kanske ett par fåglar kombinerat med harpa från medeltiden känns harmoniskt liksom. Som att det finns rum för tankar.


Wtf-moment.

Ungefär när jag gick sista året på gymnasiet och sabbatsåret efter studenten började det pratas om den nya skolreformen. Eftersom jag själv var (eller nyss varit) elev och dessutom funderade på att bli lärare, var jag såklart intresserad av debatten och försökte följa den så gott som möjligt. Men det var svårt. Svårt att förstå hur allt hängde ihop och vad den röda tråden var egentligen. Generellt var jag ganska kritisk till allt som skulle ändras. Såg mest problem och förstod som sagt inte riktigt sammanhanget.
Idag har jag inte bara till stor del ändrat åsikt om reformen, jag tror jag har förstått vad som är grejen med den också (och det är väl till stor del därför jag har ändrat åsikt). Men jag tycker det är konstigt att det krävdes fem månader på lärarutbildningen innan jag fick grepp om vad som ska hända med skolan i Sverige. Det känns bra att jag förstår nu, eftersom det verkligen är något som kommer påverka mig i framtiden, men underligt att det skulle vara så svårt för mig som gymnasieelev att förstå, när det är dom det kanske berör allra mest.
Om det krävdes högskoleutbildning för att jag, som faktiskt var intresserad, skulle förstå det här, hur kan man då begära att alla elever och föräldrar ska förstå vad som håller på att hända och varför?
Kan ju vara värt att tänka på, faktiskt.

There is such an empty space when you're gone.

Jag har flängt en hel del den senaste tiden. Var i Stockholm hela jullovet och när jag sedan åkte tillbaka hem till Linköping för att börja skolan igen hann jag bara vara hemma i ett och ett halvt dygn innan jag väldigt spontant åkte tillbaka upp till Stockholm för att följa med mitt gamla jobb till London över helgen. Nu är jag hemma igen och borde tentaplugga men har ägnat de senaste timmarna åt en ny header istället.

  
                 

Dagens finaste.

"Håll nu någon hårt i hand, så ger vi oss av till tentaland."

RSS 2.0