Jag har en helg kvar i frihet. Dum som jag är satte jag mig här ikväll och började läsa igenom min blogg från början til slut. Vem var jag förra året? Något som är helt klart är att jag inte var samma person när jag började första ring som när jag slutade. Jag kan sakna den jag var i början förra året. Så glad och läskigt obekymrad men kanske också så naiv?
Nu när det snart är dags att hitta tillbaka till rutinerna, på gott och ont, och börja på ett nytt skolår, så kanske det skulle passa med en liten utvärdering av skolåret som gick. Så... Vad hände egentligen? Jag har gjort en lista (med försök till någon slags kronologisk ordning):
- Jag ville byta skola.
- Jag pluggade MASSOR.
- Jag träffade sju stycken människor som kom att betyda väldigt mycket för mej på väldigt kort tid.
- Jag blev jättekär.
- Jag började tycka om att gå till skolan
- Jag läste inte lika mycket böcker som jag brukar.
- Jag spenderade oroväckande mycket tid på att inte tänka på rätt saker under lektionerna.
- Jag klädde ut mej på julavslutningen.
- Jag skolkade för första gången.
- Jag förbannade skolans glasdörrar.
- Jag åkte till Afrika.
- Jag förbannade i princip hela skolan.
- Jag försökte sluta vara jättekär.
- Jag hade den värsta skolavslutningen hittills.

Jag saknar den jag var då och jag saknar vissa känslor. Jag längtar tills jag får känna dom känslorna igen. Jag är inte så glad nu som jag var då. Jag är tyngre inuti, jag har hunnit vara ledsen och fått känna hur det känns att bli sårad. Men att stanna kvar i det förflutna bara för att det är enklare än att möta verkligheten som den är nu är inget trevligt alternativ. Därför tänker jag tvinga mig själv att vandra vidare på den här vägen som det senaste året stakat ut för mej. Det är ju trots allt mitt liv det handlar om. Det är inte värt att kasta bort bara för att jag inte alltid förstår det eller människorna i det.
I Augusti 2009 kommer jag säkert sitta här och knappt känna igen mig själv en gång till. Men det är långt tills dess. Ett helt skolår till. Jag hade aldrig ens kunnat gissa att allt som hände under ettan skulle hända. Vem vet då vad tvåan kan innebära för spännande?
Jag har ett helt nytt skolår framför mej, och jag ska göra det bästa av vad jag har. Vad som helst kan ju faktiskt hända.