Imorgon börjar min första praktikvecka. Ihhh! Jag ska för första gången gå till skolan och inte vara elev. Väldigt, väldigt konstig känsla faktiskt. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att vara mina f.d lärares jämlike. Hänga i lärarrummet med magister Gräns, prata nobelpristagare med Birgitta, äta lunch med Masken. Som en av dom. Jag. Jag! Jag?!
Ändå är det det jag ska göra den kommande veckan, jag ska hänga i hasorna på en slags Lasse-Classe-Jonas (ska ha idrott och psykologi nämligen) och försöka snappa upp så mycket som möjligt av en lärares vardag.
Vara som en av dom. Se om det är något för mig.
Förhoppningsvis inte bli en av dom som lämnar utbildningen efter första vfu:n. Har hört att det är ganska många.
Men nej, det ska inte bli jag. Jag ska skaffa en urhäftig lärarlegitimation om sisådär... 6 år. Yeah. Pepp på det.


Mathilda version 2018?