När klockan ringde i måndags morse klockan 03.30 kände jag som man alltid känner precis innan man ska iväg någonstans: jag vill inte. Speciellt inte när man lyckats sova gott trots att man trängs två personer i en 70 cm bred säng och dessutom vet att man kommer sova ensam de kommande cirka 90 nätterna.

Men jag kom upp och jag kom iväg och nu är jag här. Inte riktigt på slutdestinationen men alldeles snart!

Det var en lång och trött resa. Fem av oss sju som är här flög från Skavsta vid åttatiden på morgonen och eftersom jag bara hade sovit på sin höjd en och en halv eller kanske två timmar den natten så sov jag i princip hela flygresan från Stockholm till Paris. I Paris åkte vi tunnelbana, kånkade tunga resväskor i massor av trappor, åkte karusell och skämde ut oss på en restaurang. Sedan åkte vi tåg och kom fram vid tio, blev mötta, skjutsade och incheckade på vårt provisoriska boende l'auberge där somliga av oss fortfarande bor för 17 himla euro natten. Den franska höstterminen har inte slutat än så folk har inte flyttat ut ur sina korridorsrum än. Vi petas in en i taget när rum blir lediga. Jag får mitt rum imorgon bitti och det ska bli skönt att liksom komma fram till slut, kunna packa upp väskan, sätta upp några foton och så.

Annars är det mycket administration att ordna med den här veckan men annars väldigt lugnt, så vi har tid att lära känna staden, som är fin men än så länge svår att greppa. Nästa vecka har vi observationer (något slags VFU-substitut) och veckan därefter börjar kurserna. Det ska bli skönt att få lite rutiner, för det känns mest som om vi är på resa just nu och ska hem igen om en vecka. 

Har hittills mestadels levt på ost-och skinkmacka men ikväll ska vi koka pasta. Kan bli den sista varma maten på ett bra tag eftersom korridorernas kök består av 2x3 kokplattor och endast detta. Får väl skaffa en kastrull så det blir lite nudlar åtminstone.

Bilder kommer snart!