Den förlorade vulkanen.

Idag när jag åkte till Täby så åkte vi förbi ett slags berg som jag och min brorsa kallade vulkanen förut. Jag har aldrig tänkt på hur liten vulkanen har blivit sedan jag gick i femman, fastän jag måste åkt förbi där minst ett par hundra gånger sedan desst. När jag var elva år hade jag vilda ideer om drakar som bodde i vulkanen och om hur jobbigt det skulle vara att ta sej upp till toppen. Idag är jag sjutton och vulkanen har förlorat sin charm och mystik. Nu är det ingenting mer än en ganska hög kulle av sten, grus och gräs. Och jag undrar, exakt när förvandlades vulkanen till en kulle? När, under de senaste sex åren slutade jag vara ett barn och blev mer en vuxen?
Måste allt som var stort och magiskt försvinna bara för att man blir vuxen? Jag tror inte det. I alla fall så hoppas jag att det inte är så.

Skolan har börjat också. Jag är nu en ettagluttare igen. Och det känns... sådär. Är inte säker på att den här skolan har någonting att erbjuda mej. Det känns inte som om jag kommer växa och utvecklas till någon bättre person under tre år där (möjligtvis en klokare person, dock). Så nu ska jag kolla upp lite andra skolor.
En nödutgång, liksom.

Kommentarer
Postat av: Paggs

Visst "försvinner" fantasin? Tänkte på det igår att jag saknar min fantasi och den tiden då jag skrev och skrev. Saknar tiden då jag trodde på saker.
Trivs du inte på din skola? :o
Vilken skolan vill du börja på?

2007-09-02 @ 09:26:18
URL: http://yokimon.blogg.se
Postat av: Phobbe

Ta och kolla upp andra skolor, men ta tiden på Franska som det behövs för att ge det en chans.
Jag har gått i min skola över ett år nu... och som du vet är det inte rätt för mig.

2007-09-03 @ 22:51:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0