Känslan av hopplöshet har bitit sig fast igen. Jag försöker verkligen, men förstår inte det här.
Jag har varit glad den senaste veckan, haft mjukt glädjefluff i magen och överskottsenergi. Nu känns det bara hopplöst igen.
Det blir ju aldrig bra...
Jag vet inte hur länge till jag kommer orka försöka.

Är det så att man bara ska låta vissa människor gå?