Sleeping next to you for the past thirteen months.
Du gör mig glad!
Nu kanske Sanna blir glad?
Otroligt tjejig har jag varit minsann som inte bara planerat outfit och frisyr in i minsta detalj utan även rådfrågat och överlagt med andra om sagda outfit och frisyr samt skaffat hårfixare i form av bästavän. Ni förstår vilket steg det här är för mig va?!
Jag har även under den senaste tiden suttit på första raden och sett allt jobb, all tid och all energi som Sanna och Sabrine lagt ner för att det ska bli en lyckad kväll. Vilket jag är övertygad om att det blir.
Det fanns i mitt huvud en överhängande risk för att hela baleriet bara skulle blir ett pretantiöst och snuskigt dyrt fåneri, så som saker har en tendens att bli på min skola. Men jag har ändrat mig.
Det blir nog en strålande och uppklädd kväll till och med för tjejen-som-var-sjutton-första-gången-hon-höll-i-en-flaska-hårspray.
Det bästa av allt är att hela kalaset kostat mig exakt 110 kronor!
Okej, det är kanske inte det bästa av allt. Men det är bra!
I belong in your arms.
Jamen hej. Jag är hemma igen. Har haft en härlighetsvecka på Kreta. I Almyrida närmare bestämt. Där hotellområdet tog upp halva den s.k byn och jag gick och la mig klockan elva varje kväll och gick upp klockan åtta varje morgon och tränade pilates i 75 minuter under blå himmel. Har gått från soleksem till en viss solbränna och icke att förglömma en röd, solsvedd näsa. Det bästa av allt är att jag har slappnat av. Vad spelar 18,8 eller 19,2 för roll egentligen när det bara är femton dagar kvar? Jag tror mitt liv kommer bli fantastiskt oavsett.
På onsdag ska jag på bal.
På fredag ska jag till min saknade vän.
Sedan ska jag nog ta studenten med ett leende.
Annars en ouppackad väska på golvet, tax free-choklad en masse och världens bästa helg med världens bästa pojkvän.
Yeah yeah. Wow wow.
Min helg i ord och länkar.
I fredags var jag hela eftermiddagen på stan med mamma och letade skor till studenten, så nu är det fixat. På kvällen bänkade jag mig framför Talang med tacos och höll tummarna.The Irish Dance Project & Fada's nummer visades och dom fick tre gröna, yeaah! Se själva hur bra dom var!
I lördags var det äntligen dags för vår egen dansgrupp att uppträda tillsammans för första gången! Nervöst men helt galet kul och vi ägde, yes we did. Fast nu känns det lite tomt och konstigt. En hel termin har vi övat för något som var över på 2x6 minuter (två föreställningar). Efter den asgrymma showen hade vi ett trevligt firande på The Liffey. Helt enkelt en toppendag med en toppengrupp!
Här finns vårt andra uppträdande dokumenterat!
Idag (igår, märkte just att klockan är över tolv...) har jag och Fredrik varit och hälsat på kompisar till honom i deras nya lägenhet, nu vill jag också flytta hemifrån! Sedan jobbade jag och det var som vanligt ett roligt kaos.
Püss!
Maybe we're not gonna matter more than this. Maybe no one will ever find the traces we might leave behind. But tonight I just don't mind.
Men nej, faktiskt inte.
För jag har en bild fastetsad på näthinnan, den inkluderar kostymbyxor och den är finfinfin!