Varje steg sin egen väg.

Jag vill verkligen skriva. Jättemycket. Men allting bara lunkar sin lilla vardagslunk och då känns allt jag försöker skriva så väldigt meningslöst. Det har varit såhär ett bra tag. Mestadels bra, lite dåligt här och där, då och då. Det är min vardag det. Jag klagar inte, finemang att allting rullar. Men vad ska jag skriva om?
Jag har många blåmärken men ont om fantasi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0